Nu har begravnningen varit...och man trodde nog att det skulle bli som ett avslut....men....samtidigt känns det så tomt...nu är det ju inget kvar lixom...nu är man där med sina egna tankar och funderingar....

Måste säga att begravningen eller stunden i församlingshemmet (vi hade det där istället för i kyrkan) var kanonfin! Tror att det skulle mamma tyckt om...lite hennes musik och hennes färger på blommorna....så fint....

Denna veckan är lite väl mycket känner jag...

Felicia blev sjuk kräktes, feber, ont i huvudet och öronen....samtidigt har Nova problem med att göra nr 2 så hon har ont i magen och trots att vi ger henne medicin för det så har hon ont...så det blir till att ringa läkaren igen om det...

Idag skulle jag vart på utvecklingssamtal för Felicia men eftersom hon har varit sjuk så kan vi inte göra det...(denna gången heller) imon skulle jag på närrehab för mina handleder...och på Fredag är det den andra jobbigaste dagen i mitt liv...begravningen av mamma....vet inte hur man tar sej igenom det...men är ju ett måste så man får försöka genomlida det....så fruktansvärt svårt bara.....

Uscha uscha uscha...ingen bra natt i natt....bara sååååå trött idag....Igår kväll när Jompe och jag hade satt oss för att titta på en film började Felicia skrika på sitt rum....hade vaknat och hade ont i örat som tusan....så jag tog ner henna och gav henne medicin men det verkade inte släppa så hon fick lite till...sen somnade hon efter mycket om och men.... så ajg bestämde att det var bäst att vi sov på soffan hon och jag...så vi bäddade och sen la jag mej men efter en stund vaknade hon igen och då hade hon ont igen men med lite tröst lugnade hon sej igen och sen somnade hon en stund och precis när jag hade börjat komma ner i varv igen och var på väg att somna vaknade hon igen...och så höll det väl på hela natten. Sen när jag gav en en dos till med medicin tog det inte lång tid förrän hon började kräkas ....så då blev man ju orolig att man hade gett henne för mycket...så då börja jag surfa runt på olika vård sajter...mellan hennes skrik attacker....

så konstigt det där...hon har haft ont i magen till och från i flera dagar och ont i huvdet och feber, nästan inte ätit någonting, lite fil på dagarna är allt man har fått i henne.... så igår morse kräktes hon en gång....men sen inget under dagen och ingen feber eller så heller trodde nästan det höll på att vända...men så i natt kom det igen med full styrka...stackars liten....mammahjärtat värker som attans när ens små lider så....

men nu mår hon lite bättre så vi får se blir det inte bra till imon så är det nog dags att ringa vårdcentralen....

Till på köpet har vi lilla Nova då som inte fixar det här med att göra nummer två .....stenhård i magen...så vi har fått börja ge henne mediciner för det oxå....och så det här med min mamma...jo livet är härligt....man ska testas till bristningsgränsen.....

Ursäkta det gnälliga inlägget.... men även jag måste få gnälla av mej ibland.....

2:a januari...

Är den dagen mitt liv förändrades för alltid....då gick min kära mamma vidare till en bättre värld....en värld där hon slipper ha ont.... Hon var så vacker och vi var där för att säga farväl ....

Nu vandrar hon i en trädgård i en finare bättre värld och väntar på oss..

ÄLSKAR DIG MAMMA!!! SAKNAR DEJ SÅ!!!!!

Do not stand at my grave and wheep

I am not there, I do not sleep.

I am a thousand winds that blow.

I am the diamond glints on snow.

I am the sunlight on ripened grain.

I am the gentle autumn rain.

When you wake in the morning's hush

I am the swift uplifting rush

Of quiet birds in circling flight.

I am the soft starlight at night.

Do not stand at my grave and cry

I am not there, I did not die

Hon lever vidare i våra minnen....