torsdag 22 januari 2009

Motgångar...

Ibland undrar man om det är meningen att saker och ting ska gå emot en när man försöker hjälpa andra....
Haar en vän som ska ha barn och hon är väldigt rädd för förlossningen, det är hennes andra men den första blev jobbig för henne och tog mycket kraft av henne även efteråt...har jag förstått....så nu inför den andra som är beräknad SNART!! så pratade vi och så frågade hon om jag ville följa med som stöd....hon har sin sambo där oxå men det är ju inte alltid en man kan hjälpa som en annan kvinna kan eftersom man själv har gått igenom det....

så när hon frågade så jag självklart JA....behöver hon hjälp så ställer jag upp...tycker själv det skulle vara intressant eftersom jag funderat lite på att gå en kurs för att bli doula....det här blir lite som ett test för mej samtidigt....

SÅ nu till mitt "problem" Börjar känna en förkylning komma krypande...oh då är det inte så säkert att de vill att man kommer med...Jag som så gärna vill komma med och HON som är så rädd att jag inte kommer att kunna följa med...VARFÖR går det emot en när man bara vill hjälpa!!?

Nåja vi får se hur det slutar....

Igår åkte jag en runda till Allum,skulle ha tag i en overall till Nova och jag tänkte det fanns fler affärer där att välja på men det slutade med att jag köpte på kappahl i alla fall...jaja vi kom iväg en runda i alla fall...sen svängde jag in en runda om Lindex i lerum. Där lyckade jag tappa bort flisan en kvart...hon gick runt där i affären och kikade men kollade hela tiden vart jag var och såg hon inte mej så ropade hon på mej...men inte till slut så när jag skulle kolla om en tröja passade henne så hittade jag inte henne...gick runt och leade men kunde inte hitta henne så till slut blev jag lite orolig att hon hade gått ut...men nej inte det heller till slut hittade jag henne i provrummen....då hade hon bajat så det var därför hon hade gått iväg....så kte vi hem och Jompe kom hem åkte vi en runda till svärfar, käkade lite goda frallor och pratade lite...alltid trevligt!
Barnen och han tycker det är jätte roligt.

Idag får vi se vad som händer...tänkte ta en runda till stan i alla fall så man gör något i alla fall....

See ya!



1 kommentar:

Ina sa...

Få verkligen hoppas att du blir friskare och att förskyldningen släpper. Det är som du säger ett fantastiskt tillfälle. Hälsa o krama henne från mig. *vink*